Marknad

Järnmalmsmarknaden är global och handeln med järnmalm är värdemässigt mycket stor. Endast handeln med olja och kol överstiger handeln med järnmalm. Uppemot 98 procent av den brutna järnmalmen används i stålproduktion. Den långsiktiga trenden för global stålproduktion är stigande och den globala efterfrågan är god, primärt drivet av tillväxt i utvecklingsländer såsom Kina. En tydlig trend är ökningen av prispremien för högkvalitativ järnmalm. Det är således motiverat att tala om en tudelad marknad – en för standardprodukter och en för järnmalm med högre kvalitet. Det innebär en fortsatt stark marknad för det segment där Nordic Iron Ore kommer att verka.

Produkter och prissättning

Det finns huvudsakligen fyra typer av järnmalmsprodukter; slig, sinter, pellets och styckemalm. Slig används vid tillverkning av sinter och pellets vilka sedan går in i masugnsprocessen. Styckemalm kan användas direkt i masugnsprocessen utan vidare förädling. Bolaget kommer i första hand att producera finslig, vilket är en finkornig sligprodukt med omkring 69 procent järnhalt, för leverans till stålindustrin i Europa, Mellanöstern och Kina. Priset på järnmalm i långtidskontrakt bestämdes före 2010 i traditionsenliga och årsvisa prisförhandlingar mellan de största malm- och stålproducenterna. Dessa publicerade priser blev sedan vägledande för övriga kontrakt. En spotmarknad har under de senaste åren vuxit fram i Kina. Idag sätts kontraktspriser i huvudsak kvartalsvis i relation till spotpriset för leveranser av 62 procentig slig till kinesisk hamn. Produkter med en högre järnhalt handlas med en premie.

Högre prispremie för högkvalitativ järnmalm

Världsmarknadspriset för järnmalm kan delas upp i två kategorier: en för produkter med lägre järnhalt och en för produkter med högre. Denna tudelning av prisutvecklingen har ökat under senare år.

Förklaringen ligger främst i en strängare miljöpolicy, inte minst i Kina, vilket leder till högre efterfrågan på malm med högre järnhalter. Malm av lägre kvalitet innehåller mer av andra mineraler som även de behöver smältas, vilket kräver ytterligare energi. Denna energi kommer ofta från kol och koks, vilket leder till ökade miljöfarliga utsläpp.

Trenden med högre priser på högkvalitativ järnmalm visavi malm med lägre kvalitet förväntas fortsätta, och förmodligen också stärkas ytterligare. Stålproduktion är förknippad med stora utsläpp av koldioxid – 98 procent av den brutna järnmalmen används i stålproduktion – och restriktionerna mot utsläppen blir allt hårdare, inte bara i Kina, utan generellt i världen. Sammantaget innebär det en fortsatt stark marknad inom det segment av marknaden där Nordic Iron Ore kommer att verka.

Sverige största producenten i EU

Sverige är den största järnmalmsproducenten i EU (störst i Europa förutom Ryssland och Ukraina), och den elfte största i världen. Den svenska andelen av den globala produktionen uppgår till 1,3 procent. Den överlägset största producenten i Sverige är LKAB, som ägs av den svenska staten, och som bryter cirka 80 procent av all järnmalm inom EU. Under 2019 producerade LKAB 27,2 miljoner ton järnmalm, och försäljningen uppgick samma år till 31,3 miljarder kronor. Över 80 procent av bolagets försäljning utgörs av pellets.

Världens största järnmalmsproducenter är Kina, med Australien och Brasilien på andra respektive tredje plats. Sverige ligger på plats 11 på listan över världens största producenter.