Väsmanfältet

Väsmanfältet kan utgöra en betydande expansionspotential för Nordic Iron Ore. Fältet är en direkt sydlig fortsättning av järnmineraliseringarna i Håksbergsfältet och löper cirka tre kilometer söderut. Huvuddelen av mineraliseringen är belägen under sjön Väsman väster om Ludvika och fortsätter utmed sjöns södra strand vid Finnäset. Bolaget kan således logistiskt och infrastrukturellt kapitalisera på dess geografiska läge och potentiellt kan framtida brytning av de tre fälten ske från ett gemensamt ortsystem.

Geologi
Järnmineraliseringarna på Finnäset har brutits sedan 1830-talet i flera mindre gruvor. Under sjön Väsman har magnetitmineraliseringarna varit kända sedan slutet av 1800-talet då den första magnetiska kartan upprättades över sjön. Den bekräftade att järnmineraliseringarna på den södra stranden vid Finnäset samt Våghals- och Bybergsgruvorna fortsätter ut under sjön Väsman över till den norra stranden vid Iviken.
Mellan åren 1954 och 1959 genomförde Ställbergsbolagen ett undersökningsprogram där sammanlagt 22 hål borrades från dagen. Resultatet från dessa undersökningar ledde till att Ställbergsbolagen beslöt att fortsätta undersökningarna av den södra delen av Väsmanförekomsten under jord. Ett schakt sänktes ner till 280 meters djup 1960.
Väsmanfältet utgör en del av det långa stråk med järnförekomster som börjar med Gräsbergsfältet i norr och fortsätter med Håksberg, Iviken och avslutas med Finnäset i söder. Ursprunglig hematit har i viss utsträckning överförts till magnetit och en mer eller mindre intensiv skarnbildning har ägt rum. Primärt kvarts- och skarnbandade magnetitmineraliseringar i vilka en tydlig hematitomvandling har skett förekommer också i fältet. De vanligaste skarnmineralerna är biotit, klorit, hornblände, aktimolit, granat, cummintonit och epidot. Den dominerande sidostenen utgörs av en oligoklasförande metavulkanit, ibland hornbländeförande och oftast starkt glimmerskiffrig.

Mineraltillgångar
Under vintern 2011 utförde Nordic Iron Ore nya magnetiska mätningar från isen över mineraliseringarna för att verifiera och komplettera tidigare mätningar. Baserat på dessa har en tolkning och modellering av de magnetiska kropparna ner till 300 meter genomförts och enligt denna mätning bedömdes fältet ha förutsättningar för att kunna utvecklas till en av de mer betydande järnmalmsförekomsterna i Sverige. Osäkerheten i en geofysisk tolkning och modellering samt att fältet tidigare endast undersökts med ett otillräckligt antal kärnborrhål medför att omfattande prospekteringsinsatser, bland annat ett större kärnborrningsprogram, krävs för att om möjligt kunna klassificera mineraliseringarna som en mineraltillgång enligt JORC standard.

Om de inledande kärnborrningarna i Väsmanfältet
Väsmanfältets södra del inklusive mineraliseringarna på Finnäset har därefter under hösten 2012 undersökts med kärnborrning ned till cirka 550 meters djup – en första fas av kärnborrprogrammet. Borrningarna inom Väsmanfältet har gjorts från pråm samt från Väsmans södra strand. Totalt har 7 400 meter borrats. Mineraltillgångarna inom den mindre del som undersökts med kärnborrning har uppskattats till 7,0 miljoner ton med 38,5 procent järn vilka klassificerats som indikerade tillgångar, samt 85,9 miljoner ton med 38,4 procent järn som för närvarande klassificerats som antagna mineraltillgångar. Mineraliseringarna är öppna mot djupet.

Magnetfältskarta

Väsman

 

Detaljerad geomagnetisk studie –
Mars 2011 (Utförd på is)

Väsman