Bearbetningskoncessioner

Blötberget

Nordic Iron Ore ansökte om bearbetningskoncession i oktober 2010 och den 30 augusti 2011 beviljades ansökan av Bergsstaten. Bearbetningskoncessionen, som löper under 25 år med möjlighet till förlängning, innebär rätt till utvinning och tillgodogörande av järn, sällsynta jordartsmetaller samt apatit.

Geologi
Mineraliseringen i Blötberget är en så kallad ”apatitjärnmalm” vilken förutom järnmineralen magnetit och hematit också innehåller fosformineralet apatit som tidigare förorsakade problem vid järnframställningen. I och med den tekniska utveckling som skedde när den så kallade Thomasprocessen uppfanns 1879 blev det möjligt att även ta till vara malm som var rik på fosfor.

Blötbergsfältet består huvudsakligen av fem mineraliserade kroppar. Räknat från väster mot öster är dessa:
Kalvgruvan (apatitrik magnetitmineralisering)
Flygruvan (apatitrik, hematitdominerad mineralisering med underordnad magnetit)
Hugget- och Betstamalmen (apatitrika magnetit-hematitminerliseringar)
Sandellmalmen (apatitrik magnetitmineralisering)

Mineraltillgångar
Mineraltillgångarna i Blötberget ner till 800 meters avvägning har beräknats till 14 miljoner ton med 43 procent järn vilka klassificerats som indikerade. Till detta kommer ner till samma djup 10 miljoner ton med 43 procent järn klassificerade som antagna mineraltillgångar.

Merparten av brytningen i Blötbergsgruvan innan stängningen 1979 skedde ovanför 240 metersnivån. Nordic Iron Ore planerar att återstarta gruvdriften med 280 metersnivån som ny huvudnivå.

Innan stängningen 1979 påbörjades byggnation av en ny utfraktsnivå på 330 meters nivå samt en snedbana från dagen ned till nivån 160 meter, dessa anläggningar togs dock aldrig i drift. Bolaget räknar med, att efter nödvändiga renoveringar och kompletteringar, kunna nyttja den existerande infrastrukturen under jord vid den planerade återstarten av driften

Håksberg

Nordic Iron Ore ansökte om bearbetningskoncession för Håksbergsfältet i mars 2011 och denna beviljades av Bergsstaten den 15 december 2011. Bearbetningskoncessionen, som löper under 25 år med möjlighet till förlängning, innebär rätt till utvinning och tillgodogörande av järn, molybden, koppar och volfram.

Geologi
Håksbergsfältet utgörs av ett mineraliserat stråk som sträcker sig från Iviken vid Väsman i söder till Källbotten i norr. Mellan Iviken och Källbotten finns en ortsförbindelse på 300 metersnivån. Berggrunden består av alkalirika metavulkaniter som tillhör den så kallade mellansvenska leptitformationen.  Metavulkaniterna har, som en följd av tektoniseringen, till stor del omvandlats till glimmerrika och skiffriga bergarter. Berggrunden genomsätts av pegmatiter och diabaser.

Järnmineraliseringarna i Håksbergsfältet är kvarts- och skarnbandade samt fosforfattiga. Längderna varierar från 50 meter upp till 800 meter medan bredderna uppgår till mellan 5 och 35 meter. Den genomsnittliga järnhalten i fältets mineraliseringar är 36 procent. Mineraliseringarna i Håksbergsfältet uppträder i fyra långsträckta parallella zoner. De enskilda malmkropparna har brant sidostupning mot öster, vanligen över 60 grader. Järnoxidmineralen utgöres till 80 procent magnetit och 20 procent hematit.

Mineraltillgångar
De indikerade mineraltillgångarna i Håksbergsfältet ner till 350 meters avvägning har beräknats till 25 miljoner ton med en genomsnittlig järnhalt på 36,5 procent. Tidigare genomförda borrningskampanjer indikerar att potentialen för att kunna identifiera ytterligare tonnage mot djupet är betydande. Under 350 meters avvägning beräknas mineraltillgångarna uppgå till 12 miljoner ton med 36,5 procent järn vilka klassificerats som antagna ner till 800 meter. Mindre mineraliseringar av koppar och molybden förekommer lokalt i fältet.